Norrköping

Självmord – att ta sitt eget liv

Av: Kent Eriksson

Fakta om självmord:

Självmord eller suicid är den medvetna handlingen att ta sitt eget liv och omkring 50 procent av alla tänker någon gång på att ta sitt liv. Orden självmord och suicid används ofta synonymt. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda.

Världshälsoorganisationen (WHO) uppger att cirka en miljon människor tar sitt liv i världen varje år och tio gånger mer gör suicidförsök och hundra gånger mer tänker på att ta sitt liv och har självmordstankar (1-10-100) och man räknar med att svenska sjukhus tar emot ungefär sex självmordsförsök på ett fullbordat självmord. Man beräknar att ett försök till självmord kostar samhället tre miljoner och ett självmord 18,68 miljoner.

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 15-44 år är självmord (suicid) fast det är mest de över 45 år som tar sitt liv genom självmord och de flesta som lyckas ta sitt liv genom självmord är män fast de som försöker mest är kvinnor och en fjärdedel av alla dödsfall bland tonåringar sker via självmord.

Det går 2,7 manliga självmord på ett kvinnligt (män begår 70 procent av alla självmord) och det inträffar cirka 1500 självmordsförsök i Sverige varje år och ungefär hälften av dessa söker hjälp och uppskattningsvis gör 3-10 procent av den vuxna befolkningen minst ett självmordsförsök under sin livstid.

I Sverige minskade självmorden under 1980- och 1990-talen fast det fortfarande är ett stort folkhälsoproblem och då särskilt bland unga män och detta från rapporter från NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) som bygger vidare sina uppgifter från Socialstyrelsens dödlighetsdata.

Självmorden har under 2000-talet jämnats ut och har i Sverige minskat från 33,3 procent 1980 till 18,4 procent 2010, alltså en minskning med 45 procent för både män och kvinnor.

Personer mellan 45-64 år är de som har högst självmordstal följt av personer över 65 år.

I EU-länderna ses i det stora hela ett minskat självmordsantal (som i Sverige) och den fallande trenden är starkare för män än för kvinnor och i EU så sjunker självmordstalen för tonåringar mellan 15-19 år och män är de som vanligast tar sitt liv i världen förutom på den kinesiska landsbygden.

Självmordstal i Sverige i olika åldersgrupper 2010
(antal självmord per 100 000 invånare):

Klassificeringen av självmord delas in i säkra självmord och osäkra självmord beroende på hur säker man är på uppsåtet/orsaken bakom själva dödsfallet.

Självmord blir ofta en katastrof för anhöriga och medför en stor kostnad för samhället och kostnaden 2006 var 5,5 miljarder och 61 procent av dem var i samband med självmordsförsök.

I de ambrahamitiska religionerna så har självmord länge varit en tabubelagd gärning och

förr i tiden ansågs personen som försökte ta sitt liv som en brottsling för det sammanställdes med försök till mord eftersom livet inte ansågs tillhöra en själv utan Gud eller staten fast man med tiden ur en religiös synpunkt fått en bättre och sundare förhållning till självmord.

Självmord blev lagligt i Sverige 1856 men både självmord och medhjälp till självmord är fortfarande olagligt på många håll i världen. I Sverige är det inte straffbart att hjälpa eller ge medel för en annan människa att ta sitt liv, även om det skulle vara från en läkare.

Aktiv dödshjälp betraktas dock som dråp fast skulle det vara till en anhörig då ger det bara ett års fängelse på grund av omständigheterna.

I vår tid har synen på självmordets normalitet planats ut och kunskapen är nu mycket större och ses ofta som ett uttryck för personens psykiska hälsa.

Det förebyggande arbetet i samhället och den allmänna vården arbetar för en nollvision av självmord i Sverige.

Diagram över dödsorsaker 2010, män 15-55 år:

Självmordstal i några av världens länder (antal självmord per 100 000 invånare):

Vad finns det för orsaker till att man tar sitt eget liv?

Personer med självmordstankar tänker på att ta sitt liv eller vill försöka och tankarna kan vara svaga och diffusa till väldigt starka och närvarande med fantasier och detaljerad planering och har man en gång försökt att ta sitt liv då är det stor risk att man senare tar sitt liv även om tidigare försök varit för längesedan och 15 procent försöker inom ett år fast de flesta gör det inom 3 månader.

De flesta som dör genom självmord är deprimerade men det kan också inträffa vid psykossjukdomar eller vid personlighetsstörningar och man ska komma ihåg att självmord ofta inte är en självvald död.

Självmord kan inträffa på stundens ingivelse när ångesten blir väldigt stark, under påverkan av droger eller för att tiden känns rätt fast många väljer också att ta sitt liv efter lång planering och förberedelse.

Vid psykossjukdom finns det ofta en stark ångest, hallucinationer och verklighetsförvrängningar som gör personen mer självmordsbenägen.

Personlighetsstörningar ger en känslomässig instabilitet och oro som gör det svårare för personen att hantera starka och omvälvande känslor.

Känslor av hopplöshet och uppgivenhet är vanligt vid depression och kan leda till ogenomtänkta handlingar fast det är ovanligt att man tar sitt liv när man är som mest deprimerad eftersom man ofta mår för dåligt för att göra det då utan det inträffar ofta i början av en depression eller när man börjar må bättre och är på väg ur den.

Självmordspatienter har ofta flera problem och kan vara i kris, i missbruk eller i sociala svårigheter och de ger sig ofta på aktiviteter som kan leda till döden.

Förutom nämnda risker så ökar chansen till att man tar sitt liv vid suicid i familjen, tidigare trauman och förluster, arbetslöshet, sociala problem, ensamhet eller svår fysisk sjukdom och de flesta som försöker ta sitt liv har innan nämnt det för andra människor. Hos självmordspatienter finns också en känsla av hopplöshet, negativ framtidstro, nervärdering av det egna livet som på många sätt i slutändan leder till en depression men det kan även bero på rituella, religiösa eller ideologiska anledningar.

Själva självmordet föregås ofta av en självmordskris och då ofta med ett intag av alkohol och droger och som blir en del av självmordet för att kunna övervinna rädslan i att ta sitt liv.

Några få av de vuxna som tar sitt liv och ännu mindre ungdomar lämnar efter sig ett självmordsbrev med ett meddelande eller detaljer till de efterlevande.

Olika självmordsmetoder:

På vilket sätt en person begår självmord beror till stor del på vad man har för medel att använda sig av och på kulturella uppfattningar. Där det finns mycket vapen som i USA är den vanligaste självmordsmetoden till exempel skjutning. I Sverige är det vanligaste sättet att ta sitt liv dock förgiftning med flytande eller fasta preparat och förgiftning är den vanligaste försöksmetoden bland kvinnor och för män är den vanligaste självmordsmetoden att hänga sig vilket mer än en tredjedel gör.

(En vanlig metod som också förekommer är att försöka dränka sig.)

Förr i tiden var det också vanligt att man gasade ihjäl sig vid en gasspis fast det nästan inte alls förekommer nu för tiden. Oftast så brukar män använda sig av mer funktionella metoder som det är stor sannolikhet att det blir ett genomfört självmord av.

Säkra självmordsmetoder är hängning, strypning, kvävning och hopp/fall från hög höjd fast man nu kan se att fall med alkohol och narkotika minskar i samband med självmordsförsök.

Varför vill man ta sitt liv?

Det finns ett samband mellan hjärndysfunktion och suicidalt beteende och risken för självmord ökar ju närmare det sjuka förhåller sig till hjärnan och det är likadant vid psykiska sjukdomar om den primära platsen för dysfunktionen eller sjukdom flyttas närmare hjärnan.

I förhållande till den allmänna befolkningen är självmordsrisken dubbelt så stor hos personer med diabetes och cancer och fem gånger så hög hos personer med perifera neurologiska sjukdomar. (Perifera nervsystemet omfattar alla delar som inte tillhör hjärna eller ryggmärg men som har nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.)

Det finns tre saker i huvudsak som skiljer människor som är deprimerade och självmordsbenägna med de som inte är det och det är följande;

- Känslighet för livssituationer som ger signaler och känslor av ett nederlag.

- Känslan av att vara instängd och att inte kunna lösa sina problem tillräckligt bra.

- Frånvaro av räddningsfaktorer som kommer av skadade blivande tankeprocesser och som ofta leder till en känsla av hopplöshet hos den drabbade.

Personlighetsdrag inblandade vid självmordsbeteende kan vara känslomässig labilitet, impulsivitet och aggressivitet. Kunskapen om sinnestillstånd hos självmordsindivider är fortfarande begränsad men man kan ändå säga att ett självmord ofta inträffar vid korsningen av det förflutna och framtida och efter hur man klarar att möta vissa livssituationer och stressfaktorer i förhållande till den motståndskraft man har och hur man uppfattar dem utifrån tidigare erfarenheter.

(Det förflutna kan man säga är andelen stressfaktorer och den påverkan som det har på motståndskraften mot självmordstankar och det framtida kan betecknas hur vi tolkar situationen utifrån våra tidigare erfarenheter.)

Man vet i dag att det finns en kemisk sjukdomsmekanism hos de som begår självmord och man har studerat hjärnan hos personer som begått självmord och de som dog plötsligt och de som begår självmord verkar ha en annan hjärnkemi än de som dog plötsligt fast det finns fortfarande mycket forskning kvar att göra för att kunna förebygga självmord och för att kunna ta fram bra medicin för att förhindra/bota självmord.

Förebyggande arbete för att kunna förhindra självmord:

En bedömning vid självmordsrisk hos en person ska göras av en person med rätt utbildning.

Man bör väga in olika faktorer hos personen som har självmordstankar, till exempel hur själva tankarna ser ut, livssituation, personens personliga nätverk, psykiatriska eller medicinska diagnoser sedan tidigare och social situation eller förekomst av ett eventuellt missbruk.

Vid en självmordsbedömning är det också viktigt att själva utredaren får information/synpunkter från anhöriga och närstående.

Har man själv konkreta självmordstankar då bör man omedelbart vända sig till psykiatrin och är man anhörig/närstående till en person med självmordstankar då kan man kontakta psykiatrin för att få bra råd och tips vad man kan göra i den aktuella situationen.

På kort sikt försöker man minska risken för självmord så mycket det går genom stöd och omsorg och genom att stoppa det som utlöst själva självmordsönskningarna.

På lång sikt är det viktigt att konfrontera själva problemet vare sig det är en kris, svår livssituation eller psykiska problem/svårigheter.

Nu kan man också se att ungdomars depressiva beteende alltmer liknar männens.

Både pojkar och flickor har ett mer aggressivt, impulsivt och utåtagerande sätt att vara deprimerad på mot tidigare och att inte vilja ha hjälp och inte söka hjälp är också gemensamt för manlig och ungdomlig depression.

Data från WHO (2005) visar att ungdomar gör självmordsförsök på ett mer aggressivt och drastiskt sätt mot tidigare och det finns en stor risk att de här ungdomarna blir felbedömda för olika typer av störningar eller missbruk i stället för att se själva depressionen som ofta är den som ligger bakom och det är väldigt viktigt att man upptäcker de som mår mycket dåligt och som är mycket aggressiva och utåtagerande tidigt för att kunna förhindra eventuella risker.

Det har också visat sig i vissa fall att män som haft självmordstankar inte haft kontakt med sjukvården eller psykiatrin utan med polisen, skattemyndigheten, socialtjänsten, kronofogden och som man mycket tror beror på personlighetsförändringar och aggressivitet.

Deprimerade män och ungdomar har ofta svårt att uttrycka sina känslor och därför ska man undvika hopplöshetsskalor och fråga personen i en negativ term utan det är bättre att använda välmåendeskalor där den självmordsbenägne får uppskatta sitt eget välmående.

Hos en person med eventuella självmordstankar ska man vara aktsam på förändringar i beteendet, till exempel om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sig själv, uttrycker dödstankar och tar avsked eller ger bort ägodelar och en del kan också ägna sig åt ett farligt och självskadligt beteende.

En självmordsnära person upplevs väldigt ofta lugn av sin omgivning och det kan betyda att personen bestämt sig på ett tyst sätt för att han/hon vill fullfölja sin plan att ta sitt liv.

Hälften av föräldrarna till barn under 20 år i Sverige som har tagit sitt liv har inte vetat om att barnet mått dåligt och 84 procent av föräldrarna kände efteråt en skuld för att de inte kunde hjälpa sitt barn (ur en studie från 2013 som handlar om åren 2008-2010 där 116 föräldrar med barn i åldern 13-40 deltog).

I åldern 20-30 år var det 39 procent av föräldrarna som inte visste om att sitt barn mått dåligt och bara var fjärde förälder visste om att barnet haft självmordstankar och 42 procent av 93 föräldrar med barn under 26 år uppgav att barnet hade gjort ett eller flera självmordsförsök tidigare.

Hälften av föräldrarna till barn under 20 år uppgav också att barnet haft kontakt med sjukvården sedan tidigare. Barnen berättar inte om sina tankar för föräldrarna för de vill inte belasta dem och de kan vara rädda för att inte bli tagna på allvar eller de kan vara rädda för att hamna i en svår situation beroende på vad de säger och många barn känner det som att ”jag som har det bra ska väl inte må så här dåligt”.

Är man deprimerad då anklagar man ofta sig själv, tycker att man är värdelös och man känner sig ofta påträngande för andra och hopplös inombords.

Egna tankar och reflektioner:

Självmord eller suicid är en djupt tragisk handling som man bör ta på största allvar och försöka förstå faktorer bakom för att kunna förebygga och för att kunna ge rätt information till anhöriga i det aktuella skedet och för att kunna ge bra vård och behandling till de som är självmordsbenägna och har självmordstankar eller som mår väldigt dåligt och som kanske är deprimerade.

Både försök till självmord och fullbordat självmord är på många sätt två lika allvarliga handlingar fast det senare får långt värre konsekvenser för alla och som både drabbar den enskilde till samhället i stort. Nu kan jag också på ett annat sätt förstå hur viktigt det är att ta en självmordsbenägen person (eller som mår väldigt dåligt) på största allvar från början och det finns verkligen bra sätt att hjälpa på om man upptäcker signalerna i tid och det finns bra ställen att vända sig både som anhörig och för den som mår dåligt i stället för att bara nonchalera signalerna av att må dåligt både för personen med självmordstankar och anhöriga/närstående.

Det viktigaste är nästan att man vågar hjälpa eftersom en självmordsnära person kan vara väldigt känslig snarare än hur man väljer att göra det även om man bör göra det på ett respektfullt och moget sätt.

Mår du dåligt sök hjälp eller berätta för någon hur du verkligen känner för det kan alltid bli bra igen eller åtminstone bättre och i det stora hela så kommer det alltid vara värt att leva och att ta sitt liv är aldrig en bra utväg någon gång.